femikolmarden

Känner att jag har ett VIKTIGT JOBB!
Här hemma är mina barn viktigast.
Så även i yrkeslivet, som förskollärare.
Även där är barn det viktigaste.

Funderar på hur Sverige skulle se ut utan oss.
Förmodligen skulle landet stå ganska stilla.
För nu har de flesta barnfamiljer behov av förskola, dagmamma eller den omsorg som man valt.
Annat var det förr då det kanske var en i familjen som arbetade, eller så ordnade man sin barnomsorg på annat sätt. Mor- eller far-föräldrar hade kanske tid eller möjlighet att ta hand om barnbarnen. Nu arbetar även de, eller så bor de på annan ort och har inte möjlighet att ställa upp så mycket.
Samhället har förändrats helt enkelt.

Jag har ansvaret för det viktigaste i en förälders liv.
Deras barn.

Alla barn, föräldrar, familjer bär också med sig olika saker i sitt liv.
Ett barn kan ha varit med om mycket.
Både bra saker men också väldigt jobbiga, tråkiga, hemska saker.

Det finns barn, barn som drabbas av olika sjukdomar. Sjukdomar som gör att du måste genomgå behandlingar på sjukhus. Sjukdomar som gör att du måste äta medicin varje dag. Sjukdomar som inte går att bota, sjukdomar som innebär att du får en diagnos med en viss tid kvar att leva.
Det finns barn som genomgår behandling på sjukhus och däremellan lever ett till synes vanligt liv.
Det finns barn som varje morgon börjar dagen med att äta medicin, därefter leker de och är som "alla andra" barn.
Det finns barn som vet att de inte kommer att leva länge. Trots vetskapen om det försöker de och familjen leva som vanligt. Leva och ta en dag i taget. 

Det finns barn. Barn som varit med om krig, levt i krig, sett nära anhöriga dö mitt framför ögonen.
Barn som p.g.a krig, blivit apatiska, slutar äta, slutar prata, vill inte leva. 
Det finns barn som trots detta hittar tillbaka till livet. Börjar äta, börjar prata, börjar lita på vuxna individer, hittar kompisar. Kommer tillbaka till ett synes bra liv men som alltid har ett krig i bagaget.

Det finns barn som har svårigheter. Svårigheter som ibland följs upp och ibland innebär att barnet får en diagnos.
En diagnos som förhoppningsvis kan hjälpa. Hjälpa dig och andra förstå, förstå varför du gör som du gör, och varför du ibland inte gör som andra säger eller som de tycker du ska göra.

Det finns barn. Barn som har förlorat en förälder. Barn som mist en mamma eller pappa. Barn som lever med en mamma som är ledsen över att pappa inte finns. Barn som också är ledsen för att pappa inte finns längre.
Barn som lever med en mamma som träffar en ny kille. En kille som du själv inte gillar men som mamma verkar gilla. En kille som ibland är helt ok, men han är inte som pappa.

Alla barn är viktiga. Oavsett vad de har med sig i bagaget.
Vissa barn har tunga ryggsäckar att bära, andra har ryggsäckar som inte väger lika mycket.
Men arbetar vi tillsammans kan i hjälpas åt!

Jag har tystnadsplikt. Om jag har upplevt något av ovannämda saker tänker jag ha osagt.
Men detta är situationer jag kan komma att möta i mitt fortsatta yrkesliv.
Jag har ett VIKTIGT JOBB.
Ett viktigt jobb som innebär att jag tar hand om det viktigaste vi har. Framtiden.